socialskyddsreformen blir på hälft

2010 års riksmöte har öppnats med buller och bång. Talmannen Sauli Niinistö fick både förnyat förtroende och en allvarlig anmärkning av riksdagsledamöterna. Vi riksdagsledamöter igen kritik för röstningsbeteendet. Så många blanka och förkastade röster hör inte hemma i ett sådant här sammanhang. Varför blev det så?

 Sauli Niinistö har gått hårt fram i huset för att åstadkomma förändringar i organisationen och kostnaderna. I vissa sammanhang hårdare än vad personal och politiker anser vara motiverat. Detta har sått frön till protester, som riksdagsgrupperna och talmannen borde ha noterat inför valet. Först efteråt har båda parterna visat beredskap till självkritik och närmande.

 De ekonomiska ramarna kommer att vara obehagligt trånga de närmaste åren. Det visar en rapport av finansministeriet. Om hela underskottet i den offentliga ekonomin år 2015 skulle täckas  genom utgiftsminskningar, borde statsbudgeten minskas med en fjärdedel. Finanskrisen har försvagat grunderna för vårt lands ekonomi och i  förlängningen handlar det om en oförmånlig åldersstruktur, skärpta konkurrensvillkor för näringslivet och sysselsättningen och den offentliga sektorns finansieringssvårigheter.

 Men hållbarheten i ekonomin skall även sökas i ökande inkomster. Framför allt i sysselsättningen. Ju snabbare och mera sysselsättningsgraden kan höjas desto bättre kan staten och kommunerna bidra till en allmän välfärd. Det betyder att diskussionen om produktiviteten och arbetsåren i arbetslivet samt studietakten kommer att fortsätta och stimulerande åtgärder att sökas, och pressen på strukturförändringar i kommun-förvaltningen ökar liksom på höjning av avgifter och skatter tills taket kommer mot.

 Mot den här bakgrunden skall riksdagsperioden avslutas och riktlinjerna för en ny period

dras upp. På tisdagen ger statsministern sitt meddelande om regeringens politik år 2010 och den 7 april regeringen sin redogörelse för statsekonomins ekonomiska ramar åren

2011-2014.

Åtgärderna försvåras av erfarenheterna från den ekonomiska depressionen på 1990-talet som visar att hårda tag på utgiftssidan i den offentliga sektorn lämnar sina spår. Igen har en undersökning avslöjat vad som skett i de ungas hälsa. En stor andel mår bra, men skillnaderna ökar och en uppdelning, som påverkar utbildning, yrkesval och inkomster, är tydlig. För att vända utvecklingen i rätt riktning måste staten och kommunerna orka bära bland annat kostnaderna för undervisningsgrupper som beaktar allas behov och en fungerande skolhälsovård. Biskop Eero Huovinens betonade vårt personliga och gemensamma ansvar för barnen, när riksdagen samlades till traditionell gudstjänst i Storkyrkan.

 Den nya hälsovårdslag, som skall förena primärhälsovården och specialsjukvården och

underlätta hälsovårdens samarbete med socialvården, kommer att höra till vårsessionens viktigaste frågor. Den skall bland annat stärka primärvården, och därmed hälsovårds-centralernas roll, och sänka gränserna mellan de olika vårdformerna. Till den målsättningen bör kommunerna anpassa sig.

 Den mycket omtalade socialskyddsreformen verkar att bli på hälft på grund av finansieringssvårigheter. Samtidigt blir planerade åtgärder som stimulerar till arbete och höjer minimistöd allt mera motiverade, annars kommer köerna för utkomststöd att förlängas ytterligare.

 Vår primära uppgift som riksdagsledamöter är att stifta lagar för landets invånare. Men vi väljs även till intressebevakare för det egna området och dess invånare. Vi ägnar mera tid åt sådant än man tycks tro. Typiskt är reaktionerna på förslaget om att landsarkivet i Vasa skall underställas landsarkivet i Jyväskylä. Jag kan intyga att landsarkivets ledning och företrädare för Vasa stad och landskapet har försökt påverka förslaget till ny indelning. 

Vi fortsätter arbetet.