Hur skall vi ha det med Kvarkensamarbetet i fotsättningen? Vilka ambitioner finns det? Den frågan ställdes på Kverkenkonferensen i Skellefteå.

Undertecknad är uppvuxen på den gamla goda tiden, då Kvarken-andan levde, odlades och kändes. Till det bidrog en väl fungerande färjtrafik. Under ungdomsåren handlade det om fotboll och nöjesresor på båda sidorna. Det hade sitt värde. Senare följde några decennier som tjänsteman och politiker och många sammankomster för att utveckla samarbetet över viken.

Det var en värdefull och givande tid. Då lärde vi , många fler än i dag, känna bygder och människor. Vi skapade vi-känsla och verkade tillsammans för framsteg i våra län, regioner och kommuner.

Grunden finns kvar, men vi har förlorat mycket av detta. Rikssvenska hörs inte som förr på torget i Vasa. Bara en del av det folkliga umgänget mellan klubbar och föreningar, barn och pensionärer
finns kvar. Kommunalmän och politiker umgås inte som förr. Även Kvarkenrådets verksamhet  och  Vasa-Umeå-samarbetet har försvårats. Vi vet vad det beror på. Den skattefria försäljningen ombord på färjan drogs in den 30 juni 1999 efter EU:s påbud, priserna steg och färjturernas attraktivitet minskade radikalt. Ingen annan rutt inom EU drabbades lika hårt.

Inget medlemsland var berett att tillsamans med Finland kräva fortsatt skattefrihet, när beslutet skulle fattas i Bryssel. Inte Sverige, inte Danmark. Då nöjde sig Finland med lösningen för Ålands del.

När Silja Line i slutet av år 2000 upphörde med trafiken uppstod en katastrofsituation. Lyckligtvis inträdde Rabbe Grönblom som rederiägare följande år och räddade grunden för Kvarken-samhörigheten. Han kunde definitivt ha valt lättare och lönsammare alternativ för kapitalplacering. Den 16 maj återupptogs trafiken med Casion Express. Även Botnia Link prövade lönsamhetsvillkoren i Kvarkentrafiken i det här skedet med dåligt resultat.

Den sittande finländska regeringen var medveten om hur mycket färjtrafikens betytt för regionen och
och efter mycket politiskt arbete kunde ett årligt budgetanslag utverkas.Vasa stad har varit en öppen och aktiv försvarare av Kvarken-trafiken  och Kvarken-samarbetet. Stadens ekonomiska satsningar och stöd har varit betydande under årens lopp. Det framkom senast för ett par år sedan, när det krävdes exceptionella finansieringsarrangemang för att säkerställa färjtrafikens fortsättning. Efter två stundtals hetsiga fullmäktigesammanträden kunde staden och RG Line enas om sådana ekonomiska villkor som situationen krävde.

Det var en nödvändig och riktig åtgärd. Varför är trafiken så viktig?

Kvarkenområdet representerar ett mervärde. Kvarkensamarbetet representerar ett mervärde. Vi har inte råd att slarva bort detta. I dagens samhälle behövs allt större befolkningsunderlag och marknader både för offentlig verksamhet och för privat företagsamhet. Tillsammans kan vi vara större i konkurrensen med andra landsdelar och regioner. Det finns naturliga förutsättningar för samverkan. Det vet vi av erfarenhet. Det vet även nationella myndigheter och organ och EU. Därför åtnjuter det gränsregionala samarbetet status och ekonomiskt stöd.

Men för att det skall lyckas bra - och bättre än nu - fordras en tydlig vilja och ett målmedvetet utvcklingsarbete.